Har haft känningar i ryggen sen några månader tillbaka. Senaste veckan har det eskalerat. Det sitter nere i ländryggen, gör ont när ja gått långt och ansträngt mig. Idag kom jag äntligen iväg till en Naprapat (tack faster för att du kunde vara barnvakt!). Hon klämde å kände, och i princip ställde sig på min rygg. Sån läskig känsla när den ploppar på plats igen lixom!

 

Domen? Ett tiltat bäckenben. Kroppen tror att den fortfarande bär på en tung mage, så ryggen svankar och bäckenet tiltas för att kompensera. Det gör att kotorna nöter mot varandra. Låter rätt rimligt, och inte helt ovanligt efter en graviditet.

 

Lösningen? Dra in svansen mellan benen, och spänna till magen. Försöka att hålla nere svanken, och tippa upp bäckenet igen. Svårt å förklara kanske, men jag tror jag fattade vad hon menade iaf!

 

Så träningsmässigt är de bara att köra på. Fick lite övningar med mig, mest för rörligheten. Den var lite sidoskillnad i rotationen i ryggen, förmodligen så bär jag Frank mer på ena sidan lixom. Det gäller verkligen att tänka på hur jag lyfter och bär honom, han väger ju ändå 10+kg!

 

HÄR hittade jag ett bra inlägg om detta!