Kurvan pekar nedåt.

Idag är det 1/6. Årets 5 första månader har passerat. 5 månader sen jag bestämde mig för att ta tag i saker-å-ting. Jag har inte riktigt nått mitt mål (väga lika mkt som innan grav), men jag är påväg dit. Just nu är jag så himla glad över att vikten står mer eller mindre still, trots en och annan glass och fika på jobbet. Hittat nån form av balans i vardagen. Träningen flyter på, med iaf 3 pass i veckan. Och kosten likaså. Så det känns skönt.

I grunden handlar detta mkt om att jag vill kunna bli gravid igen. Jag har diagnosen PCO, där alla extrakilon försvårar möjligheterna att bli preggo. Att jag sen fått mer ork, en starkare kropp och att jag kan ha mina gamla kläder är ju helt klart en angenäm bonus!

Jag vet att allt som handlar om vikt och träning är svårt att prata om, skriva om, utan att trigga igång en hets. Men jag tycker nånstans att jag förmedlar en annan sida av det hela, å inte bara hetsen att gå ner i vikt och bli smal. Jag är långt ifrån idealet, att vara smal och slank. Och det är inte heller dit jag vill.

Jag är iaf sjukt stolt över mig själv. Att jag lyckades bryta mönstret med massa godis och onödigt socker.