Maktlösheten

Är helt skärrad efter helgen. Paniken och skräcken i Franks ögon kommer jag aldrig glömma. Hans gråt, hans panik, hans "aj aj aj mamma!". Att inte kunna lindra. Att inte kunna hjälpa honom. Bara krama, vyssja, klappa, gosa. Försöka lugna. Vi vet ju fortfarande inte varför han hade så ont. Jag bara hoppas att det aldrig blir så igen.
 
Bemötandet vi fick på Närakuten idag.. kändes verkligen som att de inte lyssnade. Att de bara ville dumpa oss vidare till Barnakuten. En akutmottagning som tar emot de allra sjukaste barnen. De som håller på och dör. En Närakut ska mkt väl kunna ta hand om de besvär som Frank uppvisade. Sköterskan på Astrid undrade varför de inte tagit prover på Närakuten. Jadu.. Maktlösheten. Att göra rätt, men ändå så blir det fel. Vi gjorde ju bara som vi blev tillsagda att göra. Jag vill inte belasta vården på fel ställe. Ffa inte för Franks skull. Sitta i ett väntrum i flera timmar är inte superkul. Nu blev valet att vi åkte hem istället. Mamma tyckte att jag skulle göra en anmälan, men vem orkar sånt? Ska en bli sjuk så ska man se till att bli det på vardagar mellan 8-16. Är väl den slutsatsen vi kan dra av helgens spektakel.
 
Frank känns iaf lite bättre nu. Han ser fortfarande väldigt smärtpåverkad ut. Spänd i kroppen, axlarna uppdragna. Får se status i morgon, om vi behöver kontakta BUMM som han är inskriven på (för förkylningsastman). Dit var vi välkomna! Vi blir iaf hemma från förskola å jobb i morgon.

Födelsedagsfirande

Även om helgen mest bestått av gråt och sjukdom så fick vi en trevlig kväll i lördags. Alexanders familj var här och firade min och Andreas kommande födelsedagar. Vi hade lagat potatisgratäng med kött och sås till varmrätt, å sen Frozen cheesecake till efterrätt. Riktigt mumsigt!
 
Fick lite presenter å! Presentkort på Elgiganten (vi samlar till en ny dammsugare!), presentkort på massage/spa/klippning (Smartbox) samt två jättefina ljusstakar från Lagerhaus (se bilden). Så himla bortskämd av As familj! <3
 
(null)
Rosetter från Lagerhaus, lampa från Mio.
 
Känner mig helt dränerad på energi idag. Då Frank fortsatte att ha ont även efter lavemanget så åkte vi till Närakuten. Där kändes det som att de missförstod allt vi sa. Fick även samma känsla när jag var där pga hostan förut. Att de inte lyssnar. Vi blev hänvisade vidare till Barnakuten, och den sköterskan kunde inte förstå varför vi skulle komma dit. Så efter 1,5h, när F var betydligt piggare, så beslutade vi oss för att åka hem. Han är fortfarande sjuk-pluttig, men verkar inte ha lika ont längre. Hoppas de fortsätter så!
 
Hoppas att er helg varit bättre! Nu hoppas vi på en god natts sömn, och nya tag nästa vecka!

Akut förstoppning

Kvällen blev minst sagt händelserik. Frank har varit förkyld nu senaste dagarna och ätit lite dåligt. Han har inte bajsat heller, men vi tänkte ju att det var för han inte ätit. Idag på förmiddagen verkade han ha lite ont i magen, så han fick en Resulax (microlavemang). Kom bara ut lite löst då, så tänkte att det inte var förstoppning iaf.

Han piggade på sig under dagen. Nu ikväll har Alex familj varit här för att fira min och Andreas födelsedag. De gick vid 20-tiden, å Frank somnade en stund därefter. Jag och Alex la oss i soffan å kikade Solsidanfilmen. Efter en stund vaknar Frank och skriker i ren panik. "Aj aj aj aj, mamma!". Den skräcken och den paniken i hans ögon har förevigt etsat sig fast på min näthinna. Spänd som en pilbåge släppte han värsta rökaren. Efter de somnade han om igen.

Efter typ 30min till så vaknar han på samma sätt igen. Samma smärta. Samma panik. Kom lite gaser även då. Ringde 1177. Fick till svar att de inte kunde ta emot mitt samtal pga hög belastning. Aldrig hänt förut! Jaha, vad gör jag då?! Ringde min kära syster, som försökte lugna mig. Hon sa att det är helt okej att ringa 112 vid dessa tillfällen (hon har tidigare jobbat på SOS Alarm). Fick prata med en operatör som gjorde sitt bästa för att lugna mig. Hon kopplade in en sköterska i samtalet. Fick svara på frågor om Franks status. Han hann lugna sig under samtalets gång. De tyckte iaf att en läkare skulle titta på honom, så de skickade en jourbil. De kom efter ca 30min. Vilka änglar! De tog tempen (37,0) samt kände och lyssnade. Han sa direkt att det finns massa bajs kvar i tarmen, så en akut förstoppning mao.

Så nu, 2h senare, efter 1 Resulax till samt 1 Klyx så har mkt av skiten kommit ut. Frank var helt slut, somnade stående i Alex famn. Min lilla hjälte!

(null)
Slagen hjälte!

Han sover nu i sin säng. Hoppas han slipper ha ont nu under natten. Vi åker nog till en Närakut i morgon för lite uppföljning. Om vi ska fortsätta Klyxa några dagar eller hur vi ska göra.

Usch, kommer aldrig glömma hans skräck och panik över att ha så ont. Lilla hjärtat! Usch, mitt hjärta går i tusen bitar när han har ont. Nu hoppas jag att vi slipper mer skit framöver. <3

malin.

Bättre, sämre eller lika?

RSS 2.0