Testamente

En annan sak som vår bankkontakt lyfte var att vi numer har barn, vi är sambos, men vi är inte gifta. Rent juridiskt är det helt värdelöst. Skulle någon av oss gå och dö så ärver Frank. Dvs hälften av lgh tillfaller F, och jag måste då "köpa ut" honom för att kunna bo kvar. Vi har via banken ett låneskydd, där hälften av lånet skrivs av om den ene dör. Men F har fortfarande rätten att han ska ärva sin del av lgh.
 
Det enklaste vore att gifta sig. Men jag vill inte gifta mig av den anledningen. Så då var rådet vi fick att upprätta ett testamente, där det framgår att vi ärver varandra trots att vi inte är gifta. Efter lite googlande kom jag in på avtal24.se. De hjälper en med sådant. Jag fick ett gratis avtal via mitt fackförbund. Så efter typ 15 minuter, efter att ha svarat på några frågor så har jag nu fått ett giltigt testamente. Helt gratis! Så himla värt!
 
Så nu ska vi bara skrammla fram 2 oberoende vittnen som vill skriva på.
 
 
Det är så mkt juridiskt som gemeneman inte har koll på. Jag hade koll på att man inte ärver varandra som sambos, men hade inte en tanke på att vi behövde se över sådant redan nu. Men det är ju så, man vet ju aldrig vad som händer i livet. Känns iaf bra att jag tog tag i detta!

Tuff månad ekonomiskt

Det här att prata ekonomi kan vara väldigt känsligt. Som svensk pratar man inte om pengar. Men jag tycker ändå det är ett viktigt ämne att ta upp.
 
Juli blev en liten svacka för oss. Vi har en inkomst att leva för denna månaden, typ. Jag får lite lön, men i juni jobbade jag bara två helgdagar. Och Alex får ut sin föräldrapenning, han gick på pappaledighet vid midsommar. Med facit i hand borde vi kanske lagt in lite dubbeldagar, så jag kunde få ut lite fp också. För vi har fått lite oförutsedda utgifter. Vindrutan ska bytas på bilen, där ligger självrisken på några tusenlappar. Och såklart ska alla dryga halvårsfakturor betalas i juli, typ försäkringar och el. Juli är en rätt dryg månad ekonomiskt.
 
Vi åker ju dessutom på semester om ett tag, och blir borta några dagar. Och på hemvägen ska vi åka förbi Ullared för att handla lite på Gekås. Iofs en rätt kul utgift! Vi ska köpa lite ytterkläder och sånt till Frank. Och typ tvättmedel.
 
Vi har det senaste året i princip levt på Alex lön. Jag har knappt tagit ut några föräldradagar. Fram tills jag började jobba i januari tog jag ut typ 2 dagar i veckan. Efter de 0 dagar. Tanken är ju att F ska börja på förskola augusti 2018, så vi behöver hamstra lite dagar. Det galna är ju att vi fått ihop allt. Vi har rätt hög månadskostnad på boendet, då vi amorterar en hel del. Det vi dragit in på är sparandet. Men vi ser amorteringen som en typ av sparande ändå.
 
Men ja, från 1/9 har jag ju en heltidsinkomst igen. Och Alex tar ut fp på heltid. Efter årsskiftet kommer vi jobba deltid bådatvå. Tanken är att jag ska jobba 2 dagar i veckan, och Alex 3. Anledningen till att han får jobba flest dagar är dels för att han har ett arbete som kräver att han är där oftare än vad mitt arbete kräver (jag jobbar ju typ för dagen, om ni förstår!). Och sen tjänar Alex mer än vad jag gör. Alex jobb är även lite mer flexibelt, han kan jobba hemifrån och jobba längre dagar, och det kan ju inte jag göra. Så jag hoppas att vi kan få ihop det, att han jobbar 3 dagar i veckan men fler timmar per dag. Och min förhoppning är att kunna dryga ut med lite helger också.
 
Hur har ni fördelat föräldraledigheten?

Vad hände med att värna om sina kunder?

Då vi funderar på att köpa bil, så har vi kollat runt lite på försäkring. Bilen behöver visst en sådan. Gjorde en check på Compricer, och kontaktade vår personliga försäkringsrådgivare (ja, vi har visst en sån!) på det förskringsbolag vi använder oss idag (hem-, barn- och olycksfallsförsäkring). Fick svar i från honom med ett visst belopp och vilkoren. Gjorde då en egen check på det försäkringsbolagets hemsida, och fick tillochmed ett lägre belopp då än vad han svarade oss. Asså seriöst?! Värnar man inte om sina (hel)kunder? Tjänar man inte mer på att ge oss lite rabatt på vår femte försäkring hos dom, än att då riskera att vi byter helt (vilket A tycker att vi ska göra, i ren protest!).
 
Jag utgår absolut inte från att vi ska få någon form av särbehandling, men det är så synd att företag generellt satsar mer på att knyta nya kunder än att värna om de man redan har. Det borde ju vara så mkt mer jobb att helatiden jaga nya kunder, än att se till att behålla de man redan har. Eller är vi konsumenter så "lata" att vi inte orkar bry oss när rabatten förfallit efter säg ett år, att avtalen bara löper på då?
 
Märkligt..

malin.

Bättre, sämre eller lika?

RSS 2.0