Inte ens här ute kunde jag sova ostört. Mkt konstiga drömmar. Typiskt. Kroppen laddar väl för vad som komma skall, på sitt eget lilla vis. Gått in i vecka 34 nu. Paniken över de lixom, mindre än 50 dagar till bf. Maj gad!

Satt nere i bastuhuset igår kväll. Övriga bastade, jag målade mina alldeles för långa naglar och hejjade på de som vågade doppa sig i havet. Åh vad jag äkskar att vara härute med familjen.

Nu ska jag försöka få liv i karln, för magen kurrar. Hoppas ni får en fin lördag!